då och då händer det, inte sällan på krogen, att någon plötsligt presenterar en purfärsk konspirationsteori han eller hon (för det mesta han) gjort till sin sanning och nu måste sprida. rent instinktivt stänger mitt känslointag ögonblickligen av. jag nickar kanske lite och låtsas lyssna, inflikar i bästa fall en vagt ifrågasättande kommentar som med största sannolikhet inte når fram. jag är någon annanstans.
det handlar inte om att jag är konformist. det handlar om att själva ordet 'konspiration' ger mig obehagliga konnotationer. det handlar om att jag känner att den som tror sig veta att 11 september arrangerades av bush och hans moster, eller rent av aldrig ägde rum, inte har långt till att förneka andra historiska skeden. peka ut andra konspiratörer.
urkonspirationen är den judiska. judarna sägs ha manipulerat oss alla till liberalism och demokrati liksom kommunism och plutokrati. de har startat både franska och ryska revolutionen och världskrigen. påståenden som i dag har skrämmande stor spridning både i väst och i arabvärlden. förintelseförnekare och konspirationsteoretiker är samma andas barn.elensky bjuder dessutom på en tänkvärd, måhända något förlåtande men desto mer stimulerande analys av fenomenet: konspirationsteoretiseringen är närmast religiös till sin art. den bottnar i en förhoppning om att "går det att styra världen exakt dit man vill, ligger det nära till hands att anta att bara den onda makten förintas så kan den goda ta över, och göra världen till en lycklig plats för alla."
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar