she leaves the door open and landsman standing there on the thick coir mat that says get lost. landsman touches two fingers to the mezuzah on his way in and then gives them a perfunctory kiss. that is what you do if you are a believer, like berko, or a mocking asshole, like landsman.
mitt senaste läsprojekt är en hårdkokt yid noir. deckarlitteratur har aldrig lockat mig, men så var det inte heller mordgåtan, utan scenariot, som gjorde mig nyfiken på yiddish policemen's union. skapandet av en alternativ verklighet ger oss tillfället att betrakta den ursprungliga ur nya vinklar. i det här fallet är det judarnas hemland som har gjort ett geografiskt hopp och hamnat i isande alaska. men på mazl följer tsores, den 50-åriga lånetiden för området närmar sig sitt slut och framtiden är ännu en gång oviss för det judiska folket.
on the first of january, sovereignity on on the whole federal district of sitka, a crooked parenthesis of rocky shoreline running along the western edges of baranhof and chichagof islands, will revert to the state of alaska. the district police to which landsman has devoted his hide, head and soul for twenty years, will be dissolved. it is far from clear that landsman or berko shemets or anybody else will be keeping his job. nothing is clear about the upcoming reversion, and that is why these are strange times to be a jew.
som en profetia i parentes, eller en potentiell överlevnadskurs. det är väl så jag läser den.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar