and this zander began barking something in my ear about a sniffing session he and his friend had set up for the evening.
en socialt missanpassad tonåring beskriver självrannsakande sin yttre och inre värld, sin komplicerade relation till klasskamraterna i elitskolan, tjejerna han plockar upp från gatan för att slänga iväg så fort han fått sitt, skammen han känner för sin gamla mamma och skuldkänslorna som följer, kvinnan han inleder en kärleksaffär med men förlorar på grund av sitt känslomässiga handikapp och så småningom missbruket han sjunker ner i.
självutlämnande tonåringars depressiva bekännelser är knappast sällsynta. vissa gör karriär på sin misär, andra nöjer sig med bloggar och bilddagböcker. det finns en hel industri kring sårbara och sårade ungdomar och frågan är vad som egentligen förloras när allt privat blir publikt. vad händer när det självterapeutiska utelämnandet omvandlar tonåringen till en bild, eller än värre, en produkt?
det är frågor för 2000-talet. påstått självbiografiska novel with cocaine är särskilt intressant eftersom den skrevs under en tid då själva begreppet 'tonåring' ännu inte hade uppkommit. unge vadim kämpar inte bara med sig själv utan även med sitt 1910-tal och uppladdningen inför den ryska revolutionen. han avundas bittert överklassen men står inte ut med de blivande revolutionärernas svartvita världsbild.
en socialt missanpassad tonåring beskriver självrannsakande sin yttre och inre värld, sin komplicerade relation till klasskamraterna i elitskolan, tjejerna han plockar upp från gatan för att slänga iväg så fort han fått sitt, skammen han känner för sin gamla mamma och skuldkänslorna som följer, kvinnan han inleder en kärleksaffär med men förlorar på grund av sitt känslomässiga handikapp och så småningom missbruket han sjunker ner i.
självutlämnande tonåringars depressiva bekännelser är knappast sällsynta. vissa gör karriär på sin misär, andra nöjer sig med bloggar och bilddagböcker. det finns en hel industri kring sårbara och sårade ungdomar och frågan är vad som egentligen förloras när allt privat blir publikt. vad händer när det självterapeutiska utelämnandet omvandlar tonåringen till en bild, eller än värre, en produkt?
det är frågor för 2000-talet. påstått självbiografiska novel with cocaine är särskilt intressant eftersom den skrevs under en tid då själva begreppet 'tonåring' ännu inte hade uppkommit. unge vadim kämpar inte bara med sig själv utan även med sitt 1910-tal och uppladdningen inför den ryska revolutionen. han avundas bittert överklassen men står inte ut med de blivande revolutionärernas svartvita världsbild.
while i was accostumed to hiding my feelings behind a veil of cynisism or, at best, making a joke of them, burkewitz used his highflown ideals to condemn both humor and cynicism: humor, because he felt the precense of cynisism in it, and cynicism, because he felt the absence of humor in it.jag är tre fjärdedelar in i boken och ensamme vadim har precis blivit inbjuden till sin första kokainfest. han tackar ja, inte på grund av något vidare intresse för droger, utan för att on that evening, as on every other for that matter, i had no idea what to do with myself or where to go.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar