even before i could write, i've kept it all, barely readable notes with reversed letters.
jag slutar aldrig att imponeras av min älskade systers förmåga att redogöra för den yttre och inre resa hon är ute på. på engelska dessutom. den senaste texten är inte bara mystisk, nostalgisk (hur lyckas hon göra mig nostalgisk över hennes minne?), drömskt men vaken, mörk men ljus, smärtsam men hoppfull, den är även (om nu något sådant existerar) fulländad.
onsdag 11 februari 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
gråter. imádlak. <3
Skicka en kommentar