gabber piet

även om jag kan känna en viss sorg över att ha missat the second summer of love så är jag oerhört tacksam för att min flirt med ravekulturen inleddes i psykedeliska stockholm på 2000-talets andra hälft och inte i happy hardcore-holland i mitten av 90-talet.

högst upp i botten finns svaren

after prolonged meditation and copious amounts of tea, these monks would experience the flash of insight that zen terms satori.

1.

lycka är en cappuccino, en bok, en penna och ett block, framför mig på konditori kungstornets nedre våning (i hörnet närmast disken, eller mitt emot toaletten).

koffeinets subtila rus som laddar den mentala motorn inför en stunds djupläsning/upplysning.

äldre damers ständiga sorl mitt meditativa mantra.

min arbetsplats de senaste åren.

2.

jag höll en predikan om mening, mådde inget vidare efteråt. men insikten var väl värd, jag såg min vågskåls konturer träda fram.

att en briljant bild väger tyngre än en börsnotering.

att livbojen kan vara tre ord efter tre timmars tänkande.

jag står vid ett vägskäl.

var är jag vid återkomsten?

overdose messiah

mendel had a remarcable nature as a boy. i'm not talking about miracles. miracles are a burden for a tzaddik, not the proof of one. miracles prove nothing except to those whose faith is bought very cheap, sir. there was something in mendele. there was a fire. this is a cold, dark place, detectives. a gray, wet place. mendele gave off light and warmth. you wanted to stand close to him. to warm your hands, to melt the ice on your beard. to banish the darkness for a minute or two. but then when you left mendele, you stayed warm, and it seemed like there was a little more light, maybe one candle's worth, in the world. and that was when you realized the fire was inside of you all the time. and that was the miracle. just that.

electroshock

dagens skiva: black sun empire - driving insane.

senaste veckan har stavats d, n, b.

gunkanjima

vad gör jag med de förbrukade städerna?


undrar hon och
jag svarar mig själv att jag

aldrig trodde att
postapokalyptisk stress
kan frammana hopp
om en helare framtid.

strange times to be a jew

she leaves the door open and landsman standing there on the thick coir mat that says get lost. landsman touches two fingers to the mezuzah on his way in and then gives them a perfunctory kiss. that is what you do if you are a believer, like berko, or a mocking asshole, like landsman.

mitt senaste läsprojekt är en hårdkokt yid noir. deckarlitteratur har aldrig lockat mig, men så var det inte heller mordgåtan, utan scenariot, som gjorde mig nyfiken på yiddish policemen's union. skapandet av en alternativ verklighet ger oss tillfället att betrakta den ursprungliga ur nya vinklar. i det här fallet är det judarnas hemland som har gjort ett geografiskt hopp och hamnat i isande alaska. men på mazl följer tsores, den 50-åriga lånetiden för området närmar sig sitt slut och framtiden är ännu en gång oviss för det judiska folket.

on the first of january, sovereignity on on the whole federal district of sitka, a crooked parenthesis of rocky shoreline running along the western edges of baranhof and chichagof islands, will revert to the state of alaska. the district police to which landsman has devoted his hide, head and soul for twenty years, will be dissolved. it is far from clear that landsman or berko shemets or anybody else will be keeping his job. nothing is clear about the upcoming reversion, and that is why these are strange times to be a jew.

som en profetia i parentes, eller en potentiell överlevnadskurs. det är väl så jag läser den.

soundtrack - gbg (tur & retur)

01. lfo - lfo
02. younger brother - even dwarves started small
03. medicine drum - siouxpernature
04. läppar
05. jojo mayer & nerve - far
06. jefferson airplane - white rabbit
07. hud
08. zero 7 - home
09. blixa bargeld - tomorrow belongs to me
10. blod
11. depeche mode - never let me down again
12. händer
13. pendulum - tarantula
14. hidden track