pjanoo

kan inte sluta lyssna på den här d'n'b-remixen av en annars rätt medioker (men catchy) klubbdänga. för övrigt påminner pappa ray ray/morfar ginko lite om szimpla kert i budapest.

essentially cattaneo

hernán cattaneo inledde min fantastiska festivalupplevelse i buenos aires och jag blev minst sagt glad när jag hittade den här mixen igår. mjukt, mystiskt och minimalistiskt av argentinas house-dj nummer 1.

fly, lyttle byrd

and i will remember the place that is now
that has ended before the beginning

även om jag inte kommer ifrån känslan av att min utbildning inte gjort mig till något annat än ännu mer vilsen i tillvaron, måste jag erkänna att jag känner mig lite stolt när jag äntligen håller examensbeviset i handen och ser betyget väl godkänt på varje kurs och utmärkt på praktiken. pass with distinction är för övrigt vg på engelska. fint.

jag har fortfarande ingen aning om vad jag duger till, vad jag kommer bli när jag blir stor, eller, för att vara ärlig, vad jag är. men nu vet jag i alla fall vad jag kan kalla mig. filosofie kandidat på kulturvetarlinjen med huvudämnet filmvetenskap eller (bara för att det låter ännu finare på engelska) bachelor of arts in humanities with major in cinema history and theory.

nu kan jag börja. eller sluta.

Varkeneller

Aldrig är tillvaron tyngre än
när blott tanken på flykt blivit boja
"Blunda för brännpunktens ljus, min vän."
viskar en fru Paranoia

"Var finner jag lättnaden då," undrar jag
men hon tvingar tyst med mig i tryckande dans
"när all annanstans fattas mening ändå
och allt här och nu saknar sans"

sleep deprivation

argentinas ursinniga fiskar

post-crucifixión. kanske det absolut bästa som kommit ur argentinsk rockhistoria.

abrazame, madre del dolor
nunca estuve tan solo, en este mundo
abrazame, que de la vida yo ya estoy
repuesto

håll om mig, smärtans moder
jag har aldrig varit så ensam, i denna värld
håll om mig, ty från livet är jag redan
återhämtad

abrazame, madre del dolor
hoy estoy tan solo, tan lejos de mi cuerpo
abrazame, amanece y hay resignación

håll om mig, smärtans moder
idag är jag så ensam, så långt från min kropp
håll om mig, gryning nalkas
och avsked

y en esta quietud que ronda en mi muerte
no tengo presagios de lo que vendrá

och i detta lugn som omger min död
finner jag inga förebud om vad som väntar

abrazamé, madre del dolor
estoy tan solo, tan lejos de mi mundo
abrazame, amanece y hay resignación

håll om mig, smärtans moder
jag är så ensam, så långt från min värld
håll om mig, gryning nalkas
och avsked

stockholm stora stad

vintervärme och solskensmoln. some call it denial. i call it 'home-happy'!

underbart att vara tillbaka!